jag och mina provvävar drog till landet

jag och mina provvävar drog till landet, vi fortsätter arbetet på annan ort

Funderar på vad jag håller på med och varför. Lägger så otroligt mycket tid, ja faktiskt alla min tid på dessa vävar. Vad kommer de ifrån, varför och är det värt det? Tycker inte ens om allt jag gör. Det har svar på mina frågor, ställer nya och leder mig framåt men som sina helheter, som färdiga verk tycker jag inte alltid om dem.

Vad är målet och är det ens meningen att komma fram? Det kanske inte handlar om det, att komma fram. Utan kanske om en känsla av att det alltid finns någonting mer, nått nytt som jag inte vet om än och att sökandet aldrig tar slut! 

Resultatet får inte bli för självklar, då dör all energi, det måste finnas defekter, nått man inte tänkt på eller överraskningar. Det svåra är att hitta en balans mellan den styrda tanken och slumpen. Att ha full kontroll på processen, trådarna och samtidigt inte. Låta resultatet och det som till slut kommer ur mig få ta plats, tränga sig in och övertyga om att få vara kvar.

Men det kan jag tycka om, vävens övertalningsförmåga,  överraskningen eller insikten som smyger sig in och helt plötsligt infinner sig som en självklarhet. Oavsett om jag gillar resultatet eller ej.